On the road again

En timme har nu spenderats på bussen till Västerås.
Efter denna timme längtar jag redan hem.
Aldrig trodde jag att jag skulle sakna Värmlands skogar så.
Fula, fula, fula betong- och asfaltsVästmanland.

Fast för att citera Peter Jöback:
Jag kommer hem igen till jul.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback